Samhället har ett ansvar att se till att barn och unga får en trygg uppväxt och det skydd och stöd de behöver. I vissa fall kan det innebära att socialnämnden ansöker om att en ung person ska vårdas mot sin eller sina vårdnadshavares vilja. Det sker med stöd av LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Det här händer i domstolen:
- 1
Socialnämnden ansöker om LVU-vård
Kommunens socialnämnd lämnar in en ansökan till förvaltningsrätten om att någon ska vårdas enligt LVU.
I ansökan finns en skriftlig utredning från socialnämnden med redogörelse för orsakerna till utredningen. Det kan vara orosanmälningar från skolan eller polisen, eller dokumentation från samtal med den unge, med föräldrarna, med skolan och andra i hans eller hennes närhet. Det kan också vara underlag och intyg från BVC, elevhälsan, läkare och psykolog.
I ansökan finns också socialnämndens egen bedömning och vad de kommit fram till. - 2
Förvaltningsrätten utser offentligt biträde
Ett offentligt biträde är en jurist, ofta en advokat eller en biträdande jurist. Ett offentligt biträde ska ta tillvara vårdnadshavarnas eller den unga personens intresse i målet. Om den unge är under 15 år är biträdet också ställföreträdare. Det betyder oftast att biträdet är i domstolen istället för den unge. Det offentliga biträdet bekostas av staten.
- 3
Förvaltningsrätten kallar till muntlig förhandling
En muntlig förhandling innebär att alla parter träffas på domstolen och får ge sin syn på saken. Den muntliga förhandlingen är ett komplement till den skriftliga utredningen.
- 4
Rätten beslutar
Rätten beslutar om den unge ska vårdas enligt LVU eller inte. Rätten består av en juridiskt utbildad domare och tre nämndemän.